Om du har besökt Kina eller kanske bara kinesiska restauranger vet du att draken är big business – den är överallt. Men hur har den gjort sig förtjänt av så mycket uppmärksamhet? En närmare titt visar att draken har mer att komma med än man kan tro.

I begynnelsen

Alla vet att drakar inte finns. Och ändå vet alla precis hur de ser ut. Så även i Kina, där man har avbildat drakar sedan historiens gryning. Tänk om man kunde gå bakåt i tiden, träda ut ur dimman och se en på nära håll? Faktum är att det kan man, i alla fall nästan.

Det kinesiska ordet för "drake" finns i de allra tidigaste kinesiska skrifterna som är cirka 3 500 år gamla.

När kineserna började skriva sig in i historien genom att uppfinna skrifttecknen var det mesta som skrevs av ceremoniell karaktär. Kungens spåmän frågade oraklet om jakten skulle bli lyckad, om en fiendestat lagt en förbannelse över hovet eller om det skulle bli regn, för att ta några exempel. Oraklets svar ristades in i djurben, sköldpaddsskal eller bronskärl, beroende på period. Det är tack vare dessa gamla fragment som vi vet att draken faktiskt fanns på ett eller annat sätt, och hur den såg ut.

Vad har det för betydelse?

Och varför ska man veta det? Kanske därför att 1,3 miljarder kineser påstår att de är "drakens ättlingar". Med runt 5 000 år på nacken är Kina en av världens äldsta nu levande civilisationer. På så vis är draken en symbol inte bara för det kinesiska kulturarvet, utan också för landets spektakulära framgångssaga i modern tid. På sätt och vis kan man alltså säga att den som känner draken, känner Kina. I alla fall lite.

Spetsa öronen

Men låt oss börja från början.

Först några ord om den kinesiska skriften i allmänhet. Precis som andra skriftspråk började kinesiskan som bilder eller stiliserade former. Människor ritade det som var viktigt för dem att berätta. En häst, en ko, månen, solen – saker man kunde se och ta på. I takt med att samhället blev mer komplext blev det nödvändigt att ta det magiska språnget från att beskriva fysiska föremål till abstrakta begrepp. Med tiden mynnade utvecklingen ut i ett formellt uttal av den skriftliga återgivningen av det avbildade, och på så vis blev de primitiva bilderna till skrift. Och det är en central poäng: ljud och ord hänger oupplösligt samman. Tänk på det när du ser draken.

Får vi lov att presentera ...

Här har vi alltså det vi talar om:

Här är den igen ...

... och igen ...

Och här i en mängd olika former.

De tidigaste versionerna av tecknet, som är inristade i ben, har en tydlig bildliknande prägel. De senare, från bronskärl, är däremot mer stiliserade. Det går knappt att se släktskapet mellan draken i dess nuvarande form och de fjärran förfäderna: 龍 på kinesiska (traditionell), 龙 på kinesiska (förenklad) och 竜 på japanska. Oavsett vilken version man tittar på undrar man nog vad i all världen bilden ska föreställa. För att besvara den frågan måste vi titta både på formen och ljudet som den här gäckande figuren representerar.

Döm inte draken efter fjällen

Experter på tidig kinesisk skrift berättar att figuren ursprungligen var piktografisk, alltså tecknades som en avbildning. Vänster sida sägs representera huvudet och höger sida kroppen.

På vissa varianter sitter det också ben på kroppen. Spetsen på "huvudet" anses vara antingen horn eller en dekorativ huvudbonad, som också finns på två av de fyra andra heliga djuren (fenixfågeln och tigern). Forskare har föreslagit att djuret på bilden skulle kunna vara något slags ödla eller krokodil. Men ärligt talat – är reptiler verkligen så fantastiska att man skulle vilja ge dem den upphöjda status som draken åtnjutit genom årtusendena? Det måste ligga mer bakom.

Över till naturen

När formen har nått sin gräns tar ljudet över. På modern kinesiska heter draken lóng. Vi kan inte veta säkert hur det uttalades för tusentals år sedan, men forskare har rekonstruerat ett sannolikt scenario med hjälp av gamla rimlexikon. En teori är att det kan ha låtit som ljwong, men det finns förstås inget sätt att bekräfta det.

Ofta kan forskare gruppera ord som är släkt och har en gemensam grundbetydelse. Men i drakens fall finns inga tydliga familjeband, något som talar för att vi har att göra med ett mycket speciellt ord. En forskare menar att ordet kan vara släkt med det tibetanska ordet brug, som betyder "åska" eller "drake".

Där regnbågen slutar

Om vi håller oss till kinesiskan skulle ordet också kunna vara släkt med lóng (tidigare ljung) 隆, som betyder "mullrande" enligt en annan källa. En annan tänkbar familjemedlem skulle kunna vara hóng (tidigare gong) 虹, som betyder regnbåge.

Intressant nog visar den tidigaste grafiska formen för 虹 en böjd drake med ett huvud i varje ände, den så kallade regnbågsdraken.

På sätt och vis känns det rimligt, eftersom den kinesiska draken är notoriskt undflyende och i populär mytologi ofta kopplas till - och anses ha makt över - vattnets element och väderfenomen som regn, moln och åska. En forskare menar till och med att det är naturkrafterna regn och åska som tillsammans ger den "sanna" innebörden av det kinesiska ordet för drake, nämligen "blixt".

En storm under uppsegling

Tanken att draken är kopplad till väderfenomen har på sätt och vis stöd i den beskrivning av den som ges i en ordbok från andra århundradet i vår tideräkning. Där står:

"Draken, den främsta bland alla fjälliga reptilvarelser, kunde gömma sig i mörkret eller dyka upp i dagsljuset. Den kunde bli mindre eller större, kortare eller längre. Den steg mot himlen om våren och dök ner i vattnets djup om hösten."

Det ledde en forskare till att spekulera i om draken faktiskt är själva förbindelsen mellan luft och vatten, alltså förkroppsligandet av den hydroelektriska energin: åska, stormar, blixtar. Det tål att tänkas på. Med lite god vilja låter sig den förklaringen väl förena med alla aspekter av draken:

• Formen: En avbildning av blixten genom den vridande rörelsen hos en symbolisk ormliknande varelse med en rituell huvudbonad som visar att den är helig.
• Ljudet: Ett naturhärmande uttal som påminner om åskmullret efter ett blixtnedslag.
• Betydelsen: En ursprunglig naturkraft – den hydroelektriska kraften.

Allt detta symboliserat av ett enda tecken. Rätt genialiskt.

Är koden knäckt?

Var det då verkligen så enkelt att knäcka drakkoden? Antagligen inte. Draken är ett komplext väsen som det säkert finns betydligt mer att säga om än vi gjort här. Till att börja med finns draken inte bara i Kina – det finns myter och legender om drakar från praktiskt taget hela världen. Det gamla Mesopotamien har sin Marduk, Mesoamerika har sin Quetzalcoatl, nordborna har Midgårdsormen – och det är bara de mest uppenbara. Men nu låter vi den kinesiska draken stå kvar i rampljuset – den har bevisat att den kan stå på egna ben.