Engelska är ofta det självklara företagsspråket, eftersom ”alla kan det”. Men stämmer det verkligen? I själva verket är det ofta mer komplicerat.
Ungefär hälften av allt innehåll på nätet är på engelska. Men antalet personer som har engelska som modersmål uppgår bara till omkring 400 miljoner. Räknar man in andraspråkstalare når siffran knappt 1 miljard.
Med andra ord: ett språk som talas av cirka 15 % av världens befolkning har blivit det globala standardspråket – ett modernt lingua franca.
Det väcker en viktig fråga: vad innebär det för kommunikationen när företag väljer engelska som koncernspråk? Hur stor roll spelar språknivån i teamet? Och vad kan teamet göra för att överbrygga språkbarriärer?
För att få svar kontaktade jag min kollega Lawson Stapleton, som inte bara har arbetat med små språkmodeller utan också själv har bott och arbetat utomlands. Han har själv upplevt hur det är att bryta upp, lära sig ett nytt språk och etablera sig i arbetsmiljön i ett nytt land. Dessutom har han djup kunskap om vad som faktiskt händer när vi talar ett andraspråk.
Han hjälpte mig att förstå varför språknivå är komplext, hur språk kan skapa friktion och hur du kan stötta ditt team trots dessa utmaningar.
En seglivad myt: Alla kan engelska – eller?
Språkliga missförstånd går ofta obemärkta förbi. Särskilt när de döljs av till synes goda engelskkunskaper.
”Alla pratar engelska”, som en affärsman uttryckte det här – och menade att det verkliga problemet var kultur. Det är en vanlig föreställning i näringslivet.
Även bland de 1,4 miljarder som talar engelska varierar språknivån kraftigt. Dessutom är upplevelsen av språknivå högst subjektiv.
En person kan uppleva sig som flytande i engelska, men ändå känna sig osäker i tekniska diskussioner eller i mer specialiserade sammanhang. Det kan också hända att man tror sig förstå – utan att faktiskt göra det.
Lawson påpekar att ”en persons förståelsenivå inte går att avgöra direkt genom ett samtal eller individens egen uppfattning om hur bra de talar”.
Detta är ett problem även i team där engelskan generellt håller hög nivå.
Även små skillnader i språklig säkerhet kan påverka vem som kommer till tals – och därmed också teamets resultat.
Skillnader i språklig kompetens påverkar både gruppdynamik och maktförhållanden.
Medarbetare som är mer säkra i företagsspråket avancerar ofta snabbare och får större inflytande än de som är mindre säkra.
Det gäller även när de senare sitter på viktig kompetens och värdefulla insikter.
Den här obalansen kan leda till att vissa stängs ute från viktiga beslut eller förhandlingar – enbart på grund av språket.
Små skillnader i upplevd språknivå kan alltså skapa betydande friktion. Och de är ofta svåra att upptäcka.
En oväntad källa till språkliga glapp: Vår identitet
Forskning visar att språket aktivt formar hur vi uppfattar oss själva och världen omkring oss.
Det här är särskilt relevant i arbetslivet. Vår personlighet påverkar hur vi samspelar med andra, hur trygga vi är i att uttrycka oss och hur vi löser problem.
Många har en starkare emotionell koppling till sitt modersmål. Att prata om barndomsminnen kan kännas mer intensivt på det språk där minnet en gång formades. När vi talar ett andraspråk uppstår ofta en viss professionell distans. Det kan vara både en styrka och en begränsning.
Forskning tyder på att personer som lärt sig engelska i akademiska sammanhang ofta känner sig mindre självsäkra. Därför är de också mindre benägna att uttrycka sig än de som lärt sig språket i mer informella miljöer. Har man lärt sig engelska i en konkurrenspräglad miljö kan ens ”engelska jag” kännas otillräckligt eller som en mer högpresterande version av en själv, medan man i sitt modersmål är mer avslappnad.
Det här är viktigt, eftersom det påverkar vilken version av oss själva vi tar med in i ett samtal.
”Ord är lite som verktyg”, säger Lawson. ”Du kan plocka upp vilket ord som helst och använda det på ditt sätt. Och jag tror att din personlighet avgör hur du använder det.”
Om du plötsligt får en helt ny ”verktygslåda” – ett nytt språk – vad innebär det för din identitet i det språket?
Hur kan du stötta ett flerspråkigt team?
Språk är inte bara ett uttryck för kultur, det formar också kulturen aktivt.
När team arbetar på ett gemensamt företagsspråk behöver de också skapa en gemensam kultur.
Lawson föreslår att man aktivt skapar utrymme i samtal, till exempel genom att checka in eller ge alla tid att komma till tals. Att bryta in på ett andraspråk kan vara svårt – både språkligt och socialt (det vill säga att läsa av när det är ens tur att prata).
Tystnad från en andraspråkstalare kan feltolkas som ointresse, ovilja, bristande kompetens eller blyghet. I själva verket kan det handla om att man missar språkliga signaler, saknar självförtroende eller behöver mer tid för att bearbeta det som sägs.
Det går också att ge extra stöd i situationer där förståelse och delaktighet är särskilt viktigt. Vissa företag erbjuder språkutbildning. Du kan också översätta onboardingmaterial eller undertexta interna möten.
För att säkerställa förståelse av komplexa ämnen, till exempel inom life science, tillverkning eller juridik, kan tolkning vara ett alternativ. Att få lyssna på sitt eget språk gör det lättare att fokusera på budskapet snarare än språket. Det frigör mental kapacitet så att man kan bidra och delta aktivt.
Målet är inte perfekt engelska utan gemensam förståelse
Språk kommer alltid att påverka hur team samarbetar, fattar beslut och bygger kultur. Målet är inte perfekt språknivå, utan gemensam förståelse. Med rätt insikter, strukturer och stöd för kritisk kommunikation kan ditt team gå från att bara ”tala samma språk” till att faktiskt förstå varandra.
Den här artikeln publicerades ursprungligen i februariutgåvan 2026 av Lost & Found in Translation, vårt månatliga nyhetsbrev med insikter, perspektiv och reflektioner från personer som arbetar med lokalisering.
