AI kan nu skriva och översätta på en nivå som i många fall ligger nära mänsklig kvalitet. Ändå förväntas människor fortfarande granska och godkänna innehållet innan det publiceras. Varför?
Varför är det fortfarande människan som har sista ordet när det gäller språk? Om AI redan kan producera flytande och korrekta översättningar – varför kan den då inte också bedöma resultatet?
I den här artikeln försöker jag besvara den frågan.Jag heter Erika Ockelfelt och är Senior Director of Operations Excellence, Compliance & Application Support på LanguageWire. Under mina drygt tretton år i språkbranschen har jag till stor del arbetat i gränslandet mellan språk, kvalitet och teknik.Jag hoppas kunna ge ett nyanserat svar på frågan och samtidigt fördjupa din förståelse för samspelet mellan människa och AI.
Bedömningen av översättningskvalitet handlar om tycke och smak. Och tycke och smak är något mänskligt.
Språk är inte bara en produkt. Det är en del av vilka vi är. Språket är en förlängning av oss människor. Just nu, när du läser det här, använder du språket helt och hållet på egen hand. Om du stannar upp ett ögonblick och frågar dig själv: ”Vilket språk tänker jag på?”, märker du förmodligen att du formar meningar, väljer ord och till och med följer grammatiska regler i tankarna.
Språk handlar inte bara om hur vi kommunicerar med varandra. Det är också en del av hur vi förstår och "driver" vårt eget medvetande.
Engelska är inte mitt modersmål. Om engelska är ditt modersmål, oavsett om det är brittisk eller amerikansk engelska, kommer du förmodligen att uppleva att vissa av mina formuleringar känns lite ovana eller inte riktigt naturliga. Mitt modersmål är svenska. Engelskan kommer i andra hand. När min engelska inte räcker till tar svenskan över. Ofta översätter jag fortfarande i huvudet, även när jag tror att jag inte gör det, eftersom jag inte är helt tvåspråkig. Jag växte trots allt upp med svenska under de år då språket formas.
Men varför pratar jag så mycket om mig själv? Jo, för att visa vad jag menar. Hur vi använder och tar till oss språk är en djupt personlig och individuell process. Språkets funktion är inte bara att möjliggöra kommunikation. Det är också ett sätt att uttrycka vilka vi är.
För att kunna bedöma kvalitet behöver vi först förstå vad språk egentligen är, eftersom det förklarar varför kvalitet är så svårt att definiera.
Vissa delar av språket styrs av regler. Andra gör det inte. I stället påverkas de av både sammanhanget och varje individs personliga relation till språket. Samma engelska text kan bedömas olika beroende på om den läses av en dansk modersmålstalare som har bott i Spanien i över 20 år eller av en brittisk modersmålstalare bosatt i Storbritannien. Både språkkvaliteten och bedömningen av den rymmer objektiva och subjektiva inslag.
De subjektiva delarna påverkas dessutom inte bara av faktorer vi kan kartlägga, som kultur, kanal, avsändare och mottagare. Vi måste också ta hänsyn till den kanske mest svårfångade subjektiva faktorn – en faktor som nästan inte går att mäta: Tycke och smak.
Språkets funktion är att uttrycka, föreställa sig och skapa gemenskap. Det är en människas subjektiva tycke och smak som avgör om den funktionen uppfylls eller inte.
Något mer subjektivt kan jag inte komma på. Kan du?
Varför kan vi då inte bara införa regler som gör språket mindre subjektivt?
För att minska den subjektiva delen av språket kan vi införa regler för grammatik, stavning och uttal. Vi bestämmer hur ord ska stavas och uttalas, och i vilken ordning de ska användas. När vi följer de reglerna förstår vi i teorin informationen på samma sätt.
Men reglerna räcker inte, eftersom språk är mer än bara ord.
Språk är också gester, kroppsspråk, röststyrka och tonfall. Språk existerar inte i ett vakuum. Det blir levande först när det möter en mottagare. Hur vi tar till oss språk – genom att lyssna, läsa eller känna med fingrarna (punktskrift) – påverkas av hur den mänskliga hjärnan bearbetar det.
Varje mänsklig hjärna har sina egna unika förutsättningar. Hur våra nervceller samverkar, våra medfödda förutsättningar, vår intelligens, våra fördomar, våra erfarenheter och vårt kulturella perspektiv påverkar alla hur vi tar till oss och använder språk.
Människan har länge försökt formulera regler och teorier för att mäta språkets komplexitet, i hopp om att förstå – och kanske till och med kontrollera – vad som egentligen händer när språk används för kommunikation.
Men det är inte fullt möjligt, eftersom både avsändaren och mottagaren utgår från sina egna erfarenheter och förutsättningar vid tolkningen och bedömningen av språk.
Både språkbrukarnas personliga förutsättningar – som kultur, ålder och erfarenhet – och sammanhanget där språket används, till exempel offentligt, internt eller i företagssammanhang, påverkar bedömningen. Varje sammanhang präglas av sina egna normer och preferenser, som påverkar hur kvalitet bedöms.
Ju mer hänsyn vi kan ta till det sammanhang där språket används i vår kvalitetsbedömning, desto säkrare blir resultatet.
Och med hjälp av språkets regler kan vi göra den ännu mer träffsäker. Men hur väl vi än lyckas mäta kvalitet kommer det alltid att finnas en subjektiv dimension som måste tas med i bedömningen.
Varken AI eller människor kan avgöra vad som är "bra". Det vi kan göra är att försöka förstå vilken kvalitetsnivå som förväntas.
Det är den här komplexa avvägningen vi försöker hantera när vi bedömer språkkvalitet. Kvalitetsbedömning handlar inte om absoluta sanningar. Jag tror faktiskt inte att det fungerar om målet bara är "god kvalitet". Varken vi människor eller AI kan avgöra vad som är god språkkvalitet. För språkkvalitet handlar alltid ytterst om vilket syfte språket ska fylla. Uppfyller det författarens och målgruppens behov? Passar det i sammanhanget? Det är frågor som både människor och AI kan hjälpa oss att besvara.
När du utformar eller genomför en kvalitetsbedömning vill du att den som bedömer utgår från de förutsättningar och kriterier som gäller i just det aktuella fallet För jag är övertygad om att språkkvalitet bara kan bedömas i ett visst sammanhang eller för en viss målgrupp. Möjligen kan man också utgå från majoritetens uppfattning – det vill säga det som är vanligast.
Språk är i grunden mänskligt, och det mänskliga låter sig inte beskrivas i termer av bra eller dåligt.
Det mänskliga är ett spektrum. Det är formbart, ständigt föränderligt och fulländat ofullkomligt. Det enda vi kan mäta är om språket motsvarar våra behov och förväntningar.
Här kan AI vara ett värdefullt stöd. Med rätt förutsättningar, tydliga bedömningskriterier och en genomtänkt avvägning av de subjektiva faktorerna kan AI avlasta oss från tidskrävande, repetitiva och manuella uppgifter där risken att göra fel är stor. Då kan vi ägna mer tid åt det som verkligen kräver mänsklig kompetens: dialog, idéutveckling och kreativitet. AI kan vara en del av processen, även när språkkvalitet ska bedömas. Men det är vi människor som måste avgöra vad AI ska göra, vad den inte ska göra och hur den ska användas. Det är vi som ska fatta besluten när AI ger oss underlag för att bedöma språkkvalitet. Och de besluten kan inte bygga enbart på stavning eller vad som är vanligast. De måste också ta hänsyn till sammanhang, syfte och vilken funktion texten är tänkt att fylla.
Det är du som har sista ordet.
Sammanfattningsvis är AI redan mycket bra på att skapa språkligt innehåll och utvecklingen går snabbt. Ju mer data AI får tillgång till, desto bättre kan den anpassa språkets mer subjektiva aspekter. Ju mer kontext vi ger AI-modellen, desto bättre kommer vi att uppleva resultatet. Till slut blir det allt svårare för dig som läsare att avgöra om en text har skrivits av en människa eller av AI. I takt med att AI blir bättre på att skapa språkligt innehåll är det också rimligt att anta att den blir bättre på att bedöma språkkvalitet – oavsett om texten är AI-genererad eller skriven av en människa. Jag anser att nyckeln till att förbättra och mäta kvalitet är att ge människan större kontroll över processen.
Oavsett hur språkkvalitet bedöms – med eller utan AI – är det till syvende och sist du som avgör om kvaliteten är den rätta. Och den bedömningen är unik för dig.
Hög och låg kvalitet är inga absoluta begrepp. Det närmaste vi kan komma är en bedömning av texten som majoriteten av målgruppen delar.
Läs vidare
AI kan vara ett effektivt verktyg både för att lokalisera innehåll och bedöma översättningskvalitet, men det räcker inte på egen hand. Tekniken behöver tränas och anpassas efter sammanhang, terminologi och språkpar. Utan rätt processer, styrning och mänsklig expertis kan AI fungera bra i enskilda projekt, men det är ingen hållbar lösning i stor skala.
Vill du fördjupa dig? Här har vi samlat några artiklar som hjälper dig att navigera i AI för lokalisering:
