Språkutveckling  
 pågår!

Hur tekniken driver språkutvecklingen

Språket utvecklas och anpassas hela tiden, allt eftersom vi hittar på nya ord som bättre speglar vårt samhälle och vår kultur. Inte minst påverkas det av teknikens stora roll i våra liv. När den tekniska utvecklingen går snabbare än någonsin förändras också språket i rekordfart. För precis som vi strävar efter att ständigt förfina tekniken, försöker vi också optimera språket så att vi kan uttrycka komplexa tankar så ändamålsenligt som möjligt och med minimal risk för missförstånd.

Många experter menar att mängden teknikord och tekniska jargonguttryck som vi använder till vardags just nu ökar snabbare än någonsin. Ungefär halva världens befolkning är nu uppkopplad och mängden kommunikation ökar som aldrig förr. Texter, tankar och nya ord genereras och sprids i ett svindlande tempo. Förr tog det flera år för nya facktermer att leta sig ut till allmänheten. Men idag gör teknikens växande inflytande på ekonomin och den breda användningen av sociala medier att det kan gå extremt snabbt för tekniska jargonguttryck att få fäste i det vardagliga språkbruket.

"Botnet", "net-neutrality" och "backward compatible" är exempel på tekniktermer som lades till i Merriam-Websters ordbok för amerikansk engelska förra året. På den nyordslista som Institutet för språk och folkminnen publicerade i slutet av 2016 märktes ord som filterbubbla, mukbang och enkortsdator. Om du är osäker på vad de betyder kan du kanske be en röstassistent som Apples Siri om hjälp.

Med hjälp av Center for Corporate Studies kan du lära dig affärsspråket. Källa: YouTube

Det nya teknikspråket skapas ofta på techföretag med ett tydligt innovationsfokus. Uttrycken myntas ibland av utvecklare för att beskriva nya tekniker eller processer, men de kan också vara ett led i företagens varumärkesbyggande. Att få företagsnamnet att bli ett verb i allmänspråket måste ju vara den ultimata reklamkuppen. Tänk på det nästa gång du googlar, skypar eller photoshoppar! Ett snarlikt om än inte lika vanligt exempel är uberisering (att helt ändra spelreglerna på en marknad), eller uttryck som ”ett uber för [valfri bransch]”.

Gamla ord får ny innebörd

Ord som kommer in i språket är inte huggna i sten. Med tiden kan betydelsen förskjutas så att vi börjar tolka och använda dem på nya sätt. Ett bra exempel är ordet "nörd" . Från början var det ett nedsättande uttryck som användes om socialt inkompetenta män med snäva intressen. Idag används det lika ofta positivt, som ett erkännande av att någon är en pålitlig expert inom sitt område. Det här paradigmskiftet beror förmodligen åtminstone delvis på de ekonomiska framgångarna för tekniknördar från Silicon Valley, som Steve Jobs och Bill Gates, vars företag omsätter miljarder och sitter på mer kunskap om våra liv och vanor än någon annan. För om kunskap är makt så har nörden blivit kung.

Vem bestämmer vilka ord som hamnar i ordböckerna – och kan de hänga med?

Tidigare sågs ordböcker gärna som preskriptiva – tanken var att de skulle visa hur språket borde se ut. Men idag har de flesta ordböcker istället en deskriptiv målsättning – de ska beskriva det språk som människor faktiskt använder och helst lämna mossiga akademiska invändningar därhän.

År 2007 rensades naturord som acorn (ekollon), dandelion (maskros), mistletoe (mistel) och pasture (betesmark) ut ur juniorutgåvan av Oxford English Dictionary, som riktar sig till skolbarn. In kom istället ord som blog, broadband, chatroom, cut-and-paste och MP3 player, vilket väckte ett ramaskri bland föräldrar. Men medan en del föräldrar startade namninsamlingar för att förmå utgivarna att ta in naturorden igen, hade andra svårt att dela upprördheten. De menade istället att ju tunnare boken var, desto större var chansen att barnen skulle bära med sig den.

Oxford Dictionaries uppger att den senaste tryckta utgåvan innehåller runt 220 000 ord. Men idag begränsas ordböckerna inte längre av hårda pärmar. De digitala utgåvorna är betydligt mer omfångsrika och utvecklas ständigt genom att nya ord läggs till i imponerande hastighet. Dagens ordboksredaktörer skannar av nätet i jakt på nya kandidater och går ibland ut och ber allmänheten komma med förslag på nyord.

Oxford English Dictionary – How new words get added to the Oxford dictionary. Källa: YouTube

Flera kreativa nytillskott togs in i nätversionen av Merriam-Webster förra året. Några exempel är Trumpadour (den frisyr som bärs av USA:s president Donald Trump), nomophobia (rädslan för att vara utan mobil) unfortunacy (att råka ut för en rad missöden) och teleskopordet conlang (ett påhittat låtsasspråk). En del nyord kan kännas långsökta och konstruerade, men många gånger är det just de kreativa som visar sig bli bestående eftersom de är så tydliga.

Språkförnyelse är en konst för sig

Ibland händer det dock att kreativiteten skjuter över målet. Det ansedda ordboksföretaget Langenscheidt i Tyskland har till exempel varje år en tävling om årets coolaste ord för tonåringar. Allmänheten får komma med förslag på ord, varpå en jury bestående av gymnasieelever, YouTube-stjärnor, språkvetare, lärare och journalister utser vinnarordet. Det ord som röstades fram i år var ”Fly-sein”, bildat utifrån det engelska uttrycket ”being fly” (ung. ”vara klipsk”). Valet kändes överraskande för många eftersom det engelska uttrycket är så omodernt. Men framför allt var det överraskande för alla de unga som aldrig hade hört det och än mindre använt det.

Ordbok
I Tyskland kan man rösta på årets ord

Ibland hittar vi på nya ord när de gamla känns slitna och utnötta. Ofta är det ungdomar som står för språkförnyelsen och skapar helt nya ord och formuleringar. De nya orden brukar dyka upp i populärkulturens mer informella, slangbetonade språk. Den tyska gangstarapparen Haftbefehl blandar till exempel in turkiska, arabiska och kurdiska ord i sina låttexter och speglar på så sätt de olika språkområdenas kulturella och ekonomiska inflytande i den invandrarmiljö där han är uppvuxen. Han bryter ny mark med sin språkmix och får fram sitt budskap: "Jag är stolt över mitt ursprung, och om du vill förstå vad jag pratar om får du antingen slå upp det eller fråga någon som mig." Hans musik har hyllats i medierna, och ord som abi (arabiska för bror) hörs nu lite varstans.

Internetfenomen och nätjargong driver språkutvecklingen

En del populära uttryck som florerar på nätet ser knappt ut som ord. Vad har till exempel TMI (too much information), FOMO (fear of missing out) och ICYMI (in case you missed it) gemensamt? Jo, allihop är förkortningar som används flitigt på nätet – och allihop har relativt nyligen lagts till i Merriam-Websters ordbok. Det säger lite om hur vår syn på vad som är ett ord förändrats, hur mycket tid vi tillbringar på nätet och hur den kommunikationsform som är vanligast på nätet – skriftspråket – sätter avtryck i vårt talspråk.

Vissa språk som faktiskt fötts på nätet fortsätter också att utvecklas. Den uppsättning emojier som används i meddelandeappar växer till exempel med varje ny uppdatering från Unicode-konsortiet, som ansvarar för de omtyckta små symbolerna. Piktogrammen har utvecklats en hel del sedan de tidiga smileyfigurerna som ”ritades” med några knapptryckningar på tangentbordet. De kan användas för att uttrycka en känsla eller beteckna ett föremål eller en situation, och alla förstår dem, oavsett modersmål. Deras ökande mångfald speglar också den offentliga debatten. Som ett svar på kraven på inkludering och mångfald utökades paletten nyligen med nya emojier som visar kvinnor i olika yrkesroller.

Som talesättet lyder: du kan inte inte kommunicera

Men om vi redan nu väljer att kommunicera med små bildsymboler, vad kommer då att hända med språket i framtiden? En del forskare tror att tekniska förändringar i framtiden så småningom kommer att leda till att själva språkets natur förändras.

Ken Perlin, professor i data- och systemvetenskap vid New York University, tror till exempel att framtidens språk kan bygga mindre på det talade ordet och mer på en kombination av ljud och gester. Enligt honom kommer ny teknik som förstärkt verklighet inte att upplevas som förstärkt av framtidens barn, utan bara som det normala – för de kommer inte att ha erfarenhet av något annat. De slipper lägga tid på att förstå en verklighet där former och färger inte styrs av fysikens lagar och kan därför förändra vårt sätt att kommunicera mer drastiskt än vad som skett under de senaste 5 000 åren.

Internetvana och framtiden

Det kan vara svårt att hänga med i ungdomsspråk och teknikjargong, men de har ett stort inflytande på språket runt omkring oss. Här har vi bara tagit upp några exempel på de snabba språkliga förändringar som pågår. I takt med att teknik och samhälle flätas allt närmare samman kommer de förändringarna bara att öka farten ännu mer.

Vill du läsa fler liknande artiklar?

Prenumerera på bloggen och håll dig uppdaterad om trender och bästa praxis inom flerspråkig kommunikation. Skriv bara din e-postadress nedan: